Stockholmsbandet Social Ambitions som består av Anders Karlsson (sång) och Mikael Arborelius (sång och keyboards) står i begrepp att släppa sin debutplatta i oktober. Det här är riktigt bra popmusik som kan få den mest inbitne hårdrockare att tina upp en aning och känna en viss lust att dansa.
Kan du berätta lite om hur Social Ambitions föddes? Vad har ni för musikalisk bakgrund?
- Micke och jag träffades första gången runt 2004 när han gjorde ett konsultuppdrag där jag jobbade. Jag och några kolleger vurmade för elektronisk musik och en av kollegerna som känt Micke sedan länge talade om att Micke hyste samma kärlek till gamla synthar och hade ett förflutet som musiker i ett antal olika sydsvenska band. Bland annat synthpopbandet Vienna, som jag i och för sig aldrig hört talas om men efter att fått höra att Micke bland annat haft en Prophet 10 i sin arsenal var det direkt respekt från min sida. Vi var ett litet gäng som träffades för att dricka champagne och lyssna igenom en himla massa gammal och ny synthmusik och fattade tycke för varandra.
- Samtidigt spelade jag då i två band. Rock med analoga synthar i Keyboard Cowboy och tecnopunkarenatrashelectro i ASSID. Båda dessa akter var laddade med elektroniska ljud och mängder av infulenser men synthkvällarna tillsammans med Micke och de andra hade återuppväckt min mycket gamla och djupa kärlek till elektronisk pop, kalla det synthpop om du vill, så jag började längta efter att göra något poppigt, elektroniskt och totalt befriat från ironi. I Keyboard Cowboy spelade även Frank Ekelund som även han hyser en speciell kärlek till analoga synthar så jag tänkte att det vore kul att dra igång ett popband tillsammans med Frank och Micke.
- En av de avgörande faktorerna till formerandet av Social Ambitions var att jag skrev ett par låtar till en TV-serie för SVT Drama som hette ”Lite som du”. Låtarna framfördes av ett fiktivt synthband i ett par avsnitt där jag och Micke ackompanjerade postpunklegendaren och konstnären Niels Jensen på sång, saken var avgjord, vi skulle starta ett band. Dock utan Niels.
- Sagt och gjort, 2005 bildade vi Social Ambitions med mig, Micke och Frank som några år senare hoppade av. Vi hade många diskussioner om bandnamnet och helt utan tanke på att det skulle låta hippt eller vara enkelt att säga på fyllan fastnade vi för Social Ambitions – det är ju det hela handlar om tycker vi.
- Den musikaliska bakgrunden behöver kompletteras en smula. Micke är skolad som klaviaturspelare och har spelat i flera olika uppsättningar och sammanhang. Synthpop med Vienna, hårt arbetande och turnerande orkestermusiker och en hel del uppdrag på alla möjliga typer av tillställningar. De musikaliska preferenserna är nog i största del tidig elektronisk musik och västkustrock men han har precis som jag ett tycke för en mängd olika musikstilar och tidsepoker. Skivor som satt starkt intryck på honom är till exempel alster av Jarre, Totos fjärde skiva och vad jag tror är den första skiva han fick, Popcorn med Hot Butter.
- Som sagt ovan spelade jag i Keyboard Cowboy och ASSID strax innan och samtidigt som Social Ambitions. Innan dess var det allt möjligt producerande av samplebaserad musik och elektroniska instrument i någon slags genre-mash-up mellan techno, pop, drum n bass och så vidare.
- Jag lyssnade sjukt mycket på Depeche Mode och annan brittisk elektronisk pop under 80-talet och tidigt nittiotal innan jag totalt tappade intresset för så kallad synthmusik och gick över till techno, house, drum n bass och annan dansmusik. Som så många andra var jag fascinerad av Kraftwerk redan som liten och var förundrad över hur den musiken kunde låta som den lät. Jag trodde som ung pilt att bara jag hade synthar och sampler kunde jag frambringa vilket ljud som helst – det har jag lärt mig blir lättare och lättare men möjligheterna till gränslösa produktioner skapar ju också utmaningar att bestämma sig för vad man skall göra. På högstadiet när jag deltog i band av traditionell karaktär hade vi ju en fast uppsättning instrument och levde med det – det var lättare att jobba med begränsningar som ger mer fokus. Inom Keyboard Cowboy hade vi regler att alla synthar måste vara analoga och vi spelade allt live, det vill säga inget på sequencer och det ger ju onekligen ett specifikt sound. Med SA är vi fria att hitta på vad vi vill men det gör det inte lättare utan snarare svårare att skapa färdiga låtar – "there is no end to the possibilities" som Cable Guy sade.
- På nittiotalet anordnade jag klubbar, DJ:ade och var med i lite olika musikprojekt i hemstaden Norrköping för att sedan helt och hållet gå över helt till egenproducerad musik. Sedan tidig ålder blev jag av min äldre bror matad med massor av postpunk såsom Joy Division, The Jam men även mängder av northern soul, ska, funk, jazz och sextiotalsmusik av t.ex. Small Faces, The Who, Yardbirds och så vidare.
- Jag har gått igenom många musikaliska perioder i livet och det fortsätter fortfarande till min stora glädje, dock har alltid lusten för elektroniska produktioner följt med hela vägen.
Om vi ska nysta vidare i varför ni låter som ni gör så undrar jag vilka tre band som influerat Social Ambitions mest?
- Joy Division/New Order - eftersom de är för mig själva urtypen för den rörelse som vi vill vara en naturlig fortsättning av, post-punken och tidig elektronisk pop mellan 1978 och 1983. Totalt jävla mörker men
med fantastiska, ibland glittrande, popmelodier. Hela grejen med tidig elektronisk post-punk fascinerar mig. Det visuella uttrycket och stämningen i musiken tillsammans med utforskandet av nya sätt att göra musik med en hopblandning av den uppvaknande technoscenen - allt baserat på pop i botten. Norrköping som jag kommer från kallas ibland för "Sveriges Manchester" på grund av starka industrins fäste i staden, inte minst textilindustrin som på arton- och första halvan av nittonhundratalet var dominerande i stan. Det finns en slags stolt dysterhet som jag tilltalas av. Många tror att vi inspirerats mycket av tidiga OMD men det har bara blivit så att folk hör släktskapet även där - en naturlig konsekvens av inspirationskällan.
- Vince Clarke (Depeche Mode, Yazoo, Erasure) - Nu råkar ju detta vara tre band men det är Vince Clarkes fantastiska melodier och lika fantastiska analoga synthljud som inspirerar. Till detta kan jag addera den gemensamma feature som såväl Andy Bell som Alison Moyet besitter nämligen en stark ådra av soul i röst och uttryck. Passion och lidelse i kombination med det ibland kliniska soundet av Vince Clarkes produktioner är unikt tycker jag - dessutom inspirerar motsättningen mellan feminint och maskulint som finns i alla ovan nämnda grupper. Vi vill inte låta som ett trött synthpopband som försöker efterlikna tidig Depeche Mode med tafatta vokaler utan snarare den mer "svarta" ådra som finns inbakad i Moyet, Bell och sentida Dave Gahan. Jag tycker att det är meningslöst att försöka göra perfekt synthpop med analoga synthar eftersom Vince Clarke redan gjort detta till fulländning. Vince Clarke är dessutom en sjukt skön tekniknörd som gärna ställer upp på att visa hur han programmerar sina beats och ljud (kolla You Tube) - det är passion!
- Samtidigt spelade jag då i två band. Rock med analoga synthar i Keyboard Cowboy och tecnopunkarenatrashelectro i ASSID. Båda dessa akter var laddade med elektroniska ljud och mängder av infulenser men synthkvällarna tillsammans med Micke och de andra hade återuppväckt min mycket gamla och djupa kärlek till elektronisk pop, kalla det synthpop om du vill, så jag började längta efter att göra något poppigt, elektroniskt och totalt befriat från ironi. I Keyboard Cowboy spelade även Frank Ekelund som även han hyser en speciell kärlek till analoga synthar så jag tänkte att det vore kul att dra igång ett popband tillsammans med Frank och Micke.
- En av de avgörande faktorerna till formerandet av Social Ambitions var att jag skrev ett par låtar till en TV-serie för SVT Drama som hette ”Lite som du”. Låtarna framfördes av ett fiktivt synthband i ett par avsnitt där jag och Micke ackompanjerade postpunklegendaren och konstnären Niels Jensen på sång, saken var avgjord, vi skulle starta ett band. Dock utan Niels.
- Sagt och gjort, 2005 bildade vi Social Ambitions med mig, Micke och Frank som några år senare hoppade av. Vi hade många diskussioner om bandnamnet och helt utan tanke på att det skulle låta hippt eller vara enkelt att säga på fyllan fastnade vi för Social Ambitions – det är ju det hela handlar om tycker vi.
- Den musikaliska bakgrunden behöver kompletteras en smula. Micke är skolad som klaviaturspelare och har spelat i flera olika uppsättningar och sammanhang. Synthpop med Vienna, hårt arbetande och turnerande orkestermusiker och en hel del uppdrag på alla möjliga typer av tillställningar. De musikaliska preferenserna är nog i största del tidig elektronisk musik och västkustrock men han har precis som jag ett tycke för en mängd olika musikstilar och tidsepoker. Skivor som satt starkt intryck på honom är till exempel alster av Jarre, Totos fjärde skiva och vad jag tror är den första skiva han fick, Popcorn med Hot Butter.
- Som sagt ovan spelade jag i Keyboard Cowboy och ASSID strax innan och samtidigt som Social Ambitions. Innan dess var det allt möjligt producerande av samplebaserad musik och elektroniska instrument i någon slags genre-mash-up mellan techno, pop, drum n bass och så vidare.
- Jag lyssnade sjukt mycket på Depeche Mode och annan brittisk elektronisk pop under 80-talet och tidigt nittiotal innan jag totalt tappade intresset för så kallad synthmusik och gick över till techno, house, drum n bass och annan dansmusik. Som så många andra var jag fascinerad av Kraftwerk redan som liten och var förundrad över hur den musiken kunde låta som den lät. Jag trodde som ung pilt att bara jag hade synthar och sampler kunde jag frambringa vilket ljud som helst – det har jag lärt mig blir lättare och lättare men möjligheterna till gränslösa produktioner skapar ju också utmaningar att bestämma sig för vad man skall göra. På högstadiet när jag deltog i band av traditionell karaktär hade vi ju en fast uppsättning instrument och levde med det – det var lättare att jobba med begränsningar som ger mer fokus. Inom Keyboard Cowboy hade vi regler att alla synthar måste vara analoga och vi spelade allt live, det vill säga inget på sequencer och det ger ju onekligen ett specifikt sound. Med SA är vi fria att hitta på vad vi vill men det gör det inte lättare utan snarare svårare att skapa färdiga låtar – "there is no end to the possibilities" som Cable Guy sade.
- På nittiotalet anordnade jag klubbar, DJ:ade och var med i lite olika musikprojekt i hemstaden Norrköping för att sedan helt och hållet gå över helt till egenproducerad musik. Sedan tidig ålder blev jag av min äldre bror matad med massor av postpunk såsom Joy Division, The Jam men även mängder av northern soul, ska, funk, jazz och sextiotalsmusik av t.ex. Small Faces, The Who, Yardbirds och så vidare.
- Jag har gått igenom många musikaliska perioder i livet och det fortsätter fortfarande till min stora glädje, dock har alltid lusten för elektroniska produktioner följt med hela vägen.
Om vi ska nysta vidare i varför ni låter som ni gör så undrar jag vilka tre band som influerat Social Ambitions mest?
- Joy Division/New Order - eftersom de är för mig själva urtypen för den rörelse som vi vill vara en naturlig fortsättning av, post-punken och tidig elektronisk pop mellan 1978 och 1983. Totalt jävla mörker men
med fantastiska, ibland glittrande, popmelodier. Hela grejen med tidig elektronisk post-punk fascinerar mig. Det visuella uttrycket och stämningen i musiken tillsammans med utforskandet av nya sätt att göra musik med en hopblandning av den uppvaknande technoscenen - allt baserat på pop i botten. Norrköping som jag kommer från kallas ibland för "Sveriges Manchester" på grund av starka industrins fäste i staden, inte minst textilindustrin som på arton- och första halvan av nittonhundratalet var dominerande i stan. Det finns en slags stolt dysterhet som jag tilltalas av. Många tror att vi inspirerats mycket av tidiga OMD men det har bara blivit så att folk hör släktskapet även där - en naturlig konsekvens av inspirationskällan.- Vince Clarke (Depeche Mode, Yazoo, Erasure) - Nu råkar ju detta vara tre band men det är Vince Clarkes fantastiska melodier och lika fantastiska analoga synthljud som inspirerar. Till detta kan jag addera den gemensamma feature som såväl Andy Bell som Alison Moyet besitter nämligen en stark ådra av soul i röst och uttryck. Passion och lidelse i kombination med det ibland kliniska soundet av Vince Clarkes produktioner är unikt tycker jag - dessutom inspirerar motsättningen mellan feminint och maskulint som finns i alla ovan nämnda grupper. Vi vill inte låta som ett trött synthpopband som försöker efterlikna tidig Depeche Mode med tafatta vokaler utan snarare den mer "svarta" ådra som finns inbakad i Moyet, Bell och sentida Dave Gahan. Jag tycker att det är meningslöst att försöka göra perfekt synthpop med analoga synthar eftersom Vince Clarke redan gjort detta till fulländning. Vince Clarke är dessutom en sjukt skön tekniknörd som gärna ställer upp på att visa hur han programmerar sina beats och ljud (kolla You Tube) - det är passion!
- Ett krux med SA är att vi har så många viktiga influenser så att bara välja tre är jobbigt som tusan men här kommer i alla fall den tredje för denna listning.
- Justice! Lekfullhet, funkighet och galenskap och sjukt svängigt. Egentligen finns det många nyare akter som vi inspireras massor av men om jag skall välja en så får det bli dessa fransoser. Fan, jag måste även säga Daft Punk i sammanhanget eftersom de delar så mycket i sin miljö och produktion. Det grymmaste med Justice och många andra crossoverakter är att de just är crossover. Dans men inte alltid på ett uppenbart dansigt sätt. Det är vansinne och skönhet och sjukt svängigt!
Vilka är de viktigaste elementen i en låt med Social Ambition?
- Fan vilken svår fråga du kommer med! Den perfekta SA-låten är inte gjord ännu så mycket av skapandet går ut på att vi utforskar vad dessa element är. Skapandeprocessen för oss innehåller väldigt mycket sökande efter just det du frågar efter.
- Det kan också variera en del från dag till dag vad jag tycker är den perfekta låten och vad som bör ingå i den men i dag tar jag mig lyxen att helt fritt välja och vraka: En hel del stolthet, lite frustration och kanske ilska, ett skönt riff från en mustig analogsynth som får håret på kroppen att resa sig och ett riktigt svängigt beat som på något ställe har ett onödigt långt fill. En tung synthbas i botten som driver det hela framåt likt en gammal Detroitdänga och en refräng man bara måste sjunga med i. Allt detta inbakat i passion och fritt från ironi. Någon slags flörtighet eller vad man skall kalla det måste också vara med, ett stråk av lust.
Jag har faktiskt svårt att se hur den här typen av musik skulle kunna komma från landsorten. En påtaglig känsla av storstad finns i det som än så länge släppts av er. Hur viktig är staden för er musik och vilket förhållande har du till städer i allmänhet?
- Jag blir riktigt glad när du säger att det finns mycket storstad i musiken. Även om vi inte uttalat det så vill vi nog att det skall vara just så.
- Musiken handlar ganska mycket om något slags inre liv som kan liknas vid en storstad. Det är mycket som pågår, hela tiden och det finns många sidor vi vill utrycka precis som en stad har en mängd olika sidor, sidor man ibland vill framhäva eller dölja. De coolaste städerna är de som bara är där med alla sina sidor, öppet för alla att ta del av. Tänk om man vågade vara sån?
- Vi har ju båda sökt oss till en stor stad att bo i för jag tror att vi båda uppskattar alla intryck och all rörelse som finns här - mycket kulturell, socialt och intellektuell stimuli som är svårare att få sig tillhanda i en mindre stad eller på landsbygden. Så länge det finns en konstant förändring och nya intryck som kommer farande så kommer i alla fall jag bo kvar i, eller nära, en stor stad. Jag tro jag alltid har velat bo i en stor stad eller ett slott.
- Jag älskar städer. Jag är fascinerad av byggnader, kvarter, städers historia och vad som ryms i stadens alla skrymslen och vrår. Alla städer har ju en egen själ och det är otroligt fascinerande att möta de olika aspekter av tex. Stockholm innehåller. Jag uppskattar otroligt mycket att det finns många människor men att man samtidigt kan vara så solitär. Man är sällskaplig men enskild på samma gång. Samtidigt kan jag ibland sakna det lilla samhällets mer omhuldande sociala liv som är tryggt och fint.
- Personligen uppskattar jag även natur otroligt mycket och i viss mån även mindre samhällen och det finns massor med inspiration i dessa miljöer att hämta men inte för Social Ambition. Social Ambition är inte naturskildringar.
- Jag vill att musiken skall ha spår av såväl tung industri och sådana städer som har ett industriellt arv som Düsseldorf, Köln, Manchester, Detroit och som samtidigt har lyckats föda fantastisk (inte minst elektronisk) musik. Samtidigt gillar jag skarp det flärdfulla, pampiga, storslagna och vackra som finns i andra städer som London, Paris, New York, Stockholm. Palats, slott, paradgator och storhetsvansinne. Alla de flärdfulla städerna har ju även andra sidor - det kaotiska och ruffiga, det är fascinerande. Så även i Stockholm.
- Kanske är det detta som definierar vår musik? En blandning mellan den illa tilltygade industristaden och konflikten med en näst intill generande stolthet som finns i flådigare miljöer. Jag älskar båda delarna.
- Det kan också variera en del från dag till dag vad jag tycker är den perfekta låten och vad som bör ingå i den men i dag tar jag mig lyxen att helt fritt välja och vraka: En hel del stolthet, lite frustration och kanske ilska, ett skönt riff från en mustig analogsynth som får håret på kroppen att resa sig och ett riktigt svängigt beat som på något ställe har ett onödigt långt fill. En tung synthbas i botten som driver det hela framåt likt en gammal Detroitdänga och en refräng man bara måste sjunga med i. Allt detta inbakat i passion och fritt från ironi. Någon slags flörtighet eller vad man skall kalla det måste också vara med, ett stråk av lust.
Jag har faktiskt svårt att se hur den här typen av musik skulle kunna komma från landsorten. En påtaglig känsla av storstad finns i det som än så länge släppts av er. Hur viktig är staden för er musik och vilket förhållande har du till städer i allmänhet?
- Jag blir riktigt glad när du säger att det finns mycket storstad i musiken. Även om vi inte uttalat det så vill vi nog att det skall vara just så.
- Musiken handlar ganska mycket om något slags inre liv som kan liknas vid en storstad. Det är mycket som pågår, hela tiden och det finns många sidor vi vill utrycka precis som en stad har en mängd olika sidor, sidor man ibland vill framhäva eller dölja. De coolaste städerna är de som bara är där med alla sina sidor, öppet för alla att ta del av. Tänk om man vågade vara sån?
- Vi har ju båda sökt oss till en stor stad att bo i för jag tror att vi båda uppskattar alla intryck och all rörelse som finns här - mycket kulturell, socialt och intellektuell stimuli som är svårare att få sig tillhanda i en mindre stad eller på landsbygden. Så länge det finns en konstant förändring och nya intryck som kommer farande så kommer i alla fall jag bo kvar i, eller nära, en stor stad. Jag tro jag alltid har velat bo i en stor stad eller ett slott.
- Jag älskar städer. Jag är fascinerad av byggnader, kvarter, städers historia och vad som ryms i stadens alla skrymslen och vrår. Alla städer har ju en egen själ och det är otroligt fascinerande att möta de olika aspekter av tex. Stockholm innehåller. Jag uppskattar otroligt mycket att det finns många människor men att man samtidigt kan vara så solitär. Man är sällskaplig men enskild på samma gång. Samtidigt kan jag ibland sakna det lilla samhällets mer omhuldande sociala liv som är tryggt och fint.
- Personligen uppskattar jag även natur otroligt mycket och i viss mån även mindre samhällen och det finns massor med inspiration i dessa miljöer att hämta men inte för Social Ambition. Social Ambition är inte naturskildringar.
- Jag vill att musiken skall ha spår av såväl tung industri och sådana städer som har ett industriellt arv som Düsseldorf, Köln, Manchester, Detroit och som samtidigt har lyckats föda fantastisk (inte minst elektronisk) musik. Samtidigt gillar jag skarp det flärdfulla, pampiga, storslagna och vackra som finns i andra städer som London, Paris, New York, Stockholm. Palats, slott, paradgator och storhetsvansinne. Alla de flärdfulla städerna har ju även andra sidor - det kaotiska och ruffiga, det är fascinerande. Så även i Stockholm.
- Kanske är det detta som definierar vår musik? En blandning mellan den illa tilltygade industristaden och konflikten med en näst intill generande stolthet som finns i flådigare miljöer. Jag älskar båda delarna.
Den elektroniska musikgenren brukar ofta vara intimt förknippad med en stram visuell estetik. Hur tänker om det och vilka ideal har ni själva när det gäller image, skivomslag och liknande?
- Jag tänker inte att det skall se "elektroniskt" ut på skivomslagen men jag tycker att det finns några fantastiskt fina skivomslag som kommit från "elektroniska" artister som till exempel Kraftwerk. Jag är en stor beundrare av Factory Records omslag och hela estetik som innehåller såväl ett stramt industriellt uttryck men också en massa andra former och referenser. Jag tror att vi tänker att vår visuella framtoning skall vara såväl stram som ibland lite kaotisk. Tre av singlarna samt albumet har gjorts av Thomas Berger på BergerBerger och hans konst och design innehåller en massa olika influenser och referenser, precis som vår musik om man lyssnar noga.
- Vi känner oss inte bundna till en viss genre, att det skall synas på omslaget, vilken musik vi gör men vi kommer kanske inte anamma en vilt skild genres estetik heller - det passar liksom inte att ha en rastaflagga eller en "Eddiefigur" med runor på omslaget. Egentligen försöker vi nog bara tänka på att det skall vara något som vi tycker är snyggt och säger något om musikens innehåll.
- När det gäller image har vi pratat om det mycket. Det finns ju helt klart en förväntan från publiken och lyssnare om hur vi skall framstå och till stor del har vi nog anammat en väldigt synthpoppig framtoning. Vi tycker att vi gör popmusik med mycket elektroniska inslag eftersom vi tycker om det och vill nog uppfattas som just det. Varken mer eller mindre. Jag tror inte vi har någon speciell image, kanske är det något som andra tycker och kanske kommer det bli tydligare framöver. Jag tycker det finns så mycket som är snyggt och spännande och har ofta svårt att bestämma mig för vad jag skall ha på mig på scen och så vidare. Jag vet inte helt enkelt.
- Image och den visuella framtoningen är väldigt "vi" som personer utan att ha koll på vad vi kommunicerar. Jag tror vi kommer lägga mer energi på det visuella framöver eftersom det är en integrerad del av musiken och vårt uttryck - jag vet bara inte vad det kommer bli.
- Jag tänker inte att det skall se "elektroniskt" ut på skivomslagen men jag tycker att det finns några fantastiskt fina skivomslag som kommit från "elektroniska" artister som till exempel Kraftwerk. Jag är en stor beundrare av Factory Records omslag och hela estetik som innehåller såväl ett stramt industriellt uttryck men också en massa andra former och referenser. Jag tror att vi tänker att vår visuella framtoning skall vara såväl stram som ibland lite kaotisk. Tre av singlarna samt albumet har gjorts av Thomas Berger på BergerBerger och hans konst och design innehåller en massa olika influenser och referenser, precis som vår musik om man lyssnar noga.
- Vi känner oss inte bundna till en viss genre, att det skall synas på omslaget, vilken musik vi gör men vi kommer kanske inte anamma en vilt skild genres estetik heller - det passar liksom inte att ha en rastaflagga eller en "Eddiefigur" med runor på omslaget. Egentligen försöker vi nog bara tänka på att det skall vara något som vi tycker är snyggt och säger något om musikens innehåll.
- När det gäller image har vi pratat om det mycket. Det finns ju helt klart en förväntan från publiken och lyssnare om hur vi skall framstå och till stor del har vi nog anammat en väldigt synthpoppig framtoning. Vi tycker att vi gör popmusik med mycket elektroniska inslag eftersom vi tycker om det och vill nog uppfattas som just det. Varken mer eller mindre. Jag tror inte vi har någon speciell image, kanske är det något som andra tycker och kanske kommer det bli tydligare framöver. Jag tycker det finns så mycket som är snyggt och spännande och har ofta svårt att bestämma mig för vad jag skall ha på mig på scen och så vidare. Jag vet inte helt enkelt.
- Image och den visuella framtoningen är väldigt "vi" som personer utan att ha koll på vad vi kommunicerar. Jag tror vi kommer lägga mer energi på det visuella framöver eftersom det är en integrerad del av musiken och vårt uttryck - jag vet bara inte vad det kommer bli.
Så vad är planerna för Social Ambitions den närmaste tiden?
- Vi släpper en singel, "Do you want to go", den 23 september som även kommer vara med på vårt
debutalbum "Almost gone" som släpps 15 oktober. I närtid är det en hel del arbete kring detta, för att få ut plattan och att se till att det blir en riktigt bra releasefest. Vi hoppas på att det skall bli en hel del bra spelningar under hösten annars jobbar vi på med nytt materal parallellt med nuvarande releaser.
- För framtiden på längre sikt kommer vi släppa ännu mer material och att fortsätta att utveckla vårt sound och vårt låtskrivande. Det ligger redan låtar på lager som är nästa steg i utvecklingen. Det känns otroligt roligt att vi har så mycket mer att ge och jag är övertygad om att fler och fler kommer att upptäcka det med tiden.
- Vi kör på som vanligt helt enkelt och siktar på att bli ett av världens främsta popband.
Magnus Tannergren
Du hittar Social Ambitions på Spotify
- Vi släpper en singel, "Do you want to go", den 23 september som även kommer vara med på vårt
debutalbum "Almost gone" som släpps 15 oktober. I närtid är det en hel del arbete kring detta, för att få ut plattan och att se till att det blir en riktigt bra releasefest. Vi hoppas på att det skall bli en hel del bra spelningar under hösten annars jobbar vi på med nytt materal parallellt med nuvarande releaser.- För framtiden på längre sikt kommer vi släppa ännu mer material och att fortsätta att utveckla vårt sound och vårt låtskrivande. Det ligger redan låtar på lager som är nästa steg i utvecklingen. Det känns otroligt roligt att vi har så mycket mer att ge och jag är övertygad om att fler och fler kommer att upptäcka det med tiden.
- Vi kör på som vanligt helt enkelt och siktar på att bli ett av världens främsta popband.
Magnus Tannergren
Du hittar Social Ambitions på Spotify
Kommentarer